Ledare VIF 3/2023

I skrivande stund lyser sensommarens sol över astrar, luktärter och dahlior i alla färger och former. Mångfald ger glädje och inspiration i trädgården. Mångfald ger glädje också i vården. Var och en av oss tillför något fint och unikt. Det som en vårdare är osäker på, kan en annan bättre. Tillsammans kan vi ge god vård till våra patienter. Tillsammans kan vi ge varandra en guldkant. Vid sidan av jobbet erbjuder vår förening en guldkant, tag vara på den!

Jubileumsåret lider mot sitt slut, men kulminerar ännu i studiedagen och middagen den 28 oktober. Under året som gått har vi fått vår fina historik. Alla regionalföreningar har tillgång till ett unikt fotobildspel där föregångare lyfts fram och får en röst. På så sätt kan den som inte har möjlighet att delta i festen ta del av programmet. Mera material från jubileumsfesten är på kommande. Det finns ännu exemplar av boken på sekretariatet för den som ännu inte har en egen! Vår yrkeskårs historia finns samlad i boken. Slående är den ständiga upprepningen av vissa teman så som den svaga löneutvecklingen, nedskärningar inom vården, risk för utbrändhet och att man lämnar branschen. Slående är också den kollegiala glädjen så som kaffestunder i gräset, glada miner, förmågan att ta vara på det fina i stunden och den unika samhörigheten. Jag vill påstå ett det är den kollegiala samhörigheten som burit föreningen i 125 år och bär fortfarande. Det finns och har alltid funnits en vilja att göra saker tillsammans.

Visst har utvecklingen av sjukskötarens roll gått framåt under 125 år. Vi har en bra utbildning på yrkeshögskole- och universitetsnivå. Vi kan göra en professionell karriär även om taket kunde vara både högre och bredare.

Då föreningen firade 100-årsjubileum hade Marianne Tallbergs doktorsavhandling ”Den sekulära sjuksköterskan i Finland från 1700-talet till den enhetliga utbildningens början 1930” blivit färdig.  Den ökade historiemedvetenheten förstärkte föreningsidentiteten. Nu, 25 år senare, efterlyser jag en igen en starkare föreningsidentitet. Styrelsen jobbar hårt för att motivera regionalföreningarna till medlemsrekrytering. Utmaningen är att vi inte riktigt vet vad sjukskötarna som ännu inte är medlemmar skulle önska. Därför är det viktigt att vi ställer den frågan.

På 100-årsjubileet lanserade ordförande Märta Marjamäki ledordet ”Vilja” för att fler medlemmar skulle engagera sig. Nu 25 år senare vill jag gärna använda samma ledord men tillägga ”Tillsammans”. Att ”vilja tillsammans” är kärnan i föreningslivet. Jag utmanar alla regionalföreningar med att hitta svar på frågan ”Vad vill ni göra tillsammans?” Ställ frågan till kollegerna på arbetsplatserna som ännu inte är medlemmar. Vilken sorts projekt skulle vara roliga att genomföra tillsammans? Föreningsaktivitet erbjuder en utmärkt motvikt till arbetsplatser där pengar och effektivitetskrav styr.

Jag önskar er alla ett fint jubileumsår och en skön höst, låt alla blommor blomma!

(Denna bloggtexter är ledaren i Vård i fokus 3/2023.)

Annika von Schantz
Ordförande